Miljöpåverkan från bagerier
Vaasan driver fyra egna bagerier i Finland – i Vanda, Kiminge, Kuusankoski och Vammala. Under de senaste åren har vi avsevärt minskat koldioxidutsläppen från vår bageriverksamhet genom förbättrad produktionseffektivitet, centralisering av bagerinätverket, övergång till förnybar elektricitet och ökad energieffektivitet. Samtliga Vaasan-bagerier användar idag el från förnybara energikällor, och vårt mål är att utnyttja den värme som frigörs under bakningen i själva produktionen.
Den energi som bagerierna behöver utgörs främst av elektricitet och flytgas. Vår första helt elektiska produktionslinje, Viljatar, togs i bruk vid bageriet i Vanda hösten 2022. Våren 2025 elektrifierade vi ytterligare en tidigare gasdriven linje. När befintliga linjer nått slutet av sin livslängd planerar vi fortsatt elektrifiering.
Målet: Nettonollutsläpp i hela värdekedjan till 2050
Vi är en del av Lantmännens koncernövergripande klimatarbete och följer Lantmännen Unibakes vetenskapsbaserade klimatmål. Förutom målet att göra våra bagerier helt fossilfria siktar vi på att uppnå nettonollutsläpp i hela värdekedjan till år 2050.
Mot vetenskapsbaserade utsläppsminskningar
Vaasan arbetar målmedvetet för att minska klimatutsläppen i linje med Parisavtalet. Sommaren 2023 godkändes följande vetenskapsbaserade klimatmål för Lantmännen Unibake av Science Based Targets Initiative:
- Utsläppen inom Scope 1 och Scope 2 från den egna verksamheten ska minskas med 50 % till 2030, jämfört med 2019
- Scope 3-utsläpp från råvaror och tjänster i värdekedjan ska minskas med 30 % till 2030, jämfört med 2019
- 72 % av leverantörerna, baserat på utsläpp, ska ha egna vetenskapsbaserade klimatmål senast 2027
- Nettonullutsläpp ska uppnås i hela värdekedjan senast år 2050
Utöver klimatmålen utvecklar vi indikatorer och målsättningar som stödjer vårt naturarbete.
I bästa fall förstärker klimat- och naturmål varandra. Åtgärder som förbättrar spannmålsavkastningen och jordbrukseffektiviteten leder till bättre markanvändning, minskar näringsavrinning i vattendrag och kan frigöra mark för naturen. Återvinning av brödavfall till biogas och användning av återvunna gödselmedel minskar behovet av fossila bränslen och konstgödsel.
Framtidens livsmedelssystem bygger på cirkulär ekonomi – där så lite avfall som möjligt uppstår, energin är förnybar och näringsämnen cirkulerar från jord till bord och tillbaka till jordet.

Hantering och användning av brödavfall
Att slösa ätbar mat är ett av de största hållbarhetsproblemen inom livsmedelsproduktion och konsumtion. När mat kastas bort har alla resurser som använts för att producera den – från odling till transport, gått till spillo. Som ett av landets största bagerier har vi ett stort ansvar. För oss handlar arbetet mot matsvinn om att värna om både råvarorna, människorna bakom dem och miljön. Vaasan har länge arbetat systematiskt för att minska svinn i produktionen och strävar efter att förebygga matsvinn inte bara i bagerierna, utan även i butiker och hem.
Förutom det naturliga produktionsavfallet i själva bakningsprocessen uppstår svinn i färskt bröd till följd av svårigheter i prognostisering. Färskt bröd bakas nästan kontinuerligt, och produktionsmängderna måste bestämmas innan butikernas beställningar kommer in för nästa dag. Om beställningarna inte överensstämmer med produktionsprognosen uppstår så kallad överbakning.
De viktigaste metoderna för att förebygga svinn är:
- förbättrade försäljningsprognoser
- utbildning av personalen
- processutveckling och identifiering av avvikelser
- tekniska investeringar som effektiviserar produktionen
Mot målet att halvera matsvinnet
Vi har satt som mål att halvera det ätbara brödsvinnet i våra egna verksamheter till år 2030. Under 2023 tog vi ett betydande steg mot detta mål: genom produktutveckling och en reformerad leveransmodell kan även Vaasan bröd levereras till butik dagen efter bakning. Denna förandring har minskat svinnet av färdiga produkter med upp till en tredjedel per år.
Så används överblivet bröd
Bröd som inte säljs går inte till spillo. Vi:
- donerar bröd till aktörer inom livsmedelshjälp
- levererar brödavfall till Lantmännen Groups Agro Recycling-anläggning i Kotka
Där bearbetas brödavfallet och skickas vidare till Lantmännens bioraffinaderi i Norrköping, Sverige, där det används för att producera bland annat bioetanol.
Konsumenterna kan också rädda bröd
Vaasans bagerier samarbetar med ResQ Club, där konsumenter kan köpa påsar med överskottsbröd direkt från bagerierna – ett enkelt sätt att minska matsvinn och spara pengar.
Transport
Färskt Vaasan bröd levereras till butiker i hela Finland sex dagar i veckan. Därför spelar transportens klimatpåverkan en betydande roll i vårt hållbarhetsarbete. Att optimera logistiken är avgörande, rätt produkter behöver finnas på rätt plats vid rätt tid.
Vaasan har ingen egen fordonsflotta, utan använder pålitliga transportpartners. Genom ruttoptimering och samtransporter med andra bagerier har antalet körda kilometer minskat från cirka 18 miljoner till under 9 miljoner per år. När bagerier delar transporter till samma butiker sparas både bränsle och utsläpp.
Transportutrustningen utvecklas kontinuerligt. Effektiviteten har förbättrats exempelvis genom införandet av 32 meter långa HCT-lastbilar med större lastkapacitet. Flera diesellastbilar har också ersatts med fordon som drivs av lågutsläppsbiogas. Målet är att ytterligare öka andelen gasdrivna fordon de kommande åren.
Förpackningar
Den viktigaste uppgiften för en brödförpackning är att skydda brödet från uttorkning, skador och för tidig dålighet. På så sätt förhindras svinn både under transport och i hemmet. Trots att plast är omdiskuterat globalt är det idag det bästa materialet för att hålla färskt bröd i gott skick – matavfall har betydligt större klimatpåverkan än återvunnen plast.
Sortering i hemmet är avgörande
Vi uppmuntrar alla att återanvända brödpåsar när det är mäjligt – en enda extra användning kan halvera påsens klimatavtryck. När påsen inte längre behövs bör den sorteras som plastavfall, så att materialet kan återvinnas. Brödpåsstängningar sorteras i plast, eller metallåtervinning beroende på material.
Förpackningarnas framtid
Senast år 2030 är vårt mål att:
- alla förpackningar, inklusive påsstängningar, ska vara helt återvinningsbara
- all fossil plast ska ersättas med återvunna eller förnybara råvaror
Vi fortsätter att utveckla våra förpackningar för att minska miljöpåverkan, förlänga brödets hållbarhet och stödja en cirkulär ekonomi.

Lantmännens program för klimat och natur
Baserat på vår beräkning av koldioxidavtrycket står primärproduktionen för mer än 60 % av det genomsnittliga klimatavtrycket för Vaasan Ruispalat. Den största påverkan kommer från användningen av gödselmedel och bränsle i jordbruksmaskiner. Därför är Vaasan engagerat i Lantmännens Klimat- och Naturprogram, som tillsammans med bönder minskar klimatpåverkan från inhemsk spannmålsodling och samtidigt stärker den biologiska mångfalden. Målet är att främja mer hållbara och lönsamma odlingsmetoder. Bönder som deltar i programmet får en särskild prispremie för sina insatser.
Climate & Nature-programmet genomför praktiska förbättringar direkt i odlingen:
- övergång till biobränslen i stället för fossila bränslen i jordbruskmaskiner
- användning av gödselmedel med lägre klimatpåverkan
- stärkt kolinlagring i marken
- sådd av kolbindande undervegetation mellan spannmålsäsonger
- anlägging av blomningszoner för pollinatörer och obrutna kantzoner för fåglar och annan fauna
Programmet utvecklas fortlöpande i takt med ny forskning och den senaste kunskapen. Mer information finns på Lantmännens webbplats.
Vattenansvar kan endast uppnås genom samarbete
Övergödning och näringsbelastning från jordbruket påverkar särskilt avrinningsområdet kring Skärgårdshavet, som är klassat i rött på EU:s lista över hotade akvatiska biotoper. Problemen orsakas bland annat av överdriven gödsling, närinsavrinning och gödsel från djurproduktion.
Vaasan deltar i projektet Water Responsibility of Food Chains i Skärgårdshavets avrinningsområde, lett av NTM-centralen i Egentliga Finland. Projektet syftar till att minska näringsbelastningen och därigenom stärka den biologiska mångfalden i vattenmiljön.
Vi tror att verklig vattenansvarighet kan nås endast genom samarbete, mellan livsmedelsaktörer, jordbrukare och myndigheter.